EMILYSLIV

SKILSMÄSSA – NÄR ALLT KÄNNS MÖRKT!

Imorse var min kära bloggkollega Angelica Lagergren med i Nyhetsmorgon och pratade om sin skilsmässa. Vi gick faktiskt igenom allt det här exakt samtidigt och våra skilsmässor har sett väldigt lika ut på många plan, från hur det faktiskt blev en skilsmässa till hur vi har hanterat den.

Jag känner igen mig i precis allt som Angelica säger, i början kändes det verkligen som att störta rakt ner i ett svart hål. Jag kunde inte se ljuset eller glädjen och kände mig så förbannat trasig. Jag hamnade också på psykakuten, precis som Angelica. Men på något vis är jag ändå ”tacksam” för det idag. Ja de första 2 månaderna var ett rent helvete, jag har aldrig mått så dåligt i hela mitt liv, jag tillät mig själv att må riktigt jävla dåligt men jag tror ändå det var det som fick mig att resa mig igen. Jag behövde nå botten för att kunna sikta mot toppen och idag mår jag bättre än jag någonsin gjort. Känslan av att klara sig själv, att känna sig stark igen och faktiskt starkare än någonsin är den bästa känslan jag upplevt. Självklart har det gått upp och ner stundtals men det blir verkligen bättre, låt det få ta tid, tillåt dig vara ledsen, tillåt dig vara glad.

Det värsta jag kunde tänka mig med skilsmässan var ändå att vara ifrån mina barn halva tiden, mitt allt. Men idag har jag vänt det till någonting positivt. De dagar jag inte har barnen fokuserar jag fullt ut på MIG, min karriär och saker som jag vill göra och som jag inte prioriterat de senaste åren. Saker som faktiskt får mig att må bra och får mig att känna mig starkare, att känna att jag kan lyckas med det jag vill. Hitta på en massa saker med mina kompisar som jag säkert inte alls hade gjort för något år sedan! Eftersom jag har mina egna dagar där jag kan hinna med allt sånt så blir mina dagar med barnen så mer värdefulla! Jag kan lägga allt annat åt sidan och bara fokusera på dem när de är hemma. Jag har mer energi till att leka med barnen och känner mig som en mycket bättre mamma idag än vad jag gjorde för ett år sedan, för då var jag närvarande men min hjärna var någon helt annanstans, då kunde jag inte lägga allt annat åt sidan utan tänkte bara ständigt på allt jag var tvungen att hinna göra, städa, tvätta, jobba osv osv. Kvalitetstiden med barnen blev inte alls den kvalitetstid som det är idag!

PRATA PRATA PRATA! Ligger du i en skilsmässa, prata med folk! Familjen, vänner eller vem som helst. Det är det som fått mig till den starka självständiga människa jag blivit idag. Jag har aldrig pratat såhär mycket känslor med människor som jag gjort det senaste halvåret, jag har aldrig öppnat mig såhär mycket någonsin, men det har hjälpt mig enormt att gå vidare. Tack alla mina vänner och framförallt min familj för alla timmar ni fått lyssna på mig. Jag har även gått regelbundet hos en psykolog och det rekommenderar jag verkligen alla att göra!

Till er som fortfarande lever med någon, glöm inte att prata med varandra, det är ju oftast där en relation spricker, om man inte pratar med varandra och tar tag i sina problem på en gång! Småbarnsåren är inte alltid en dans på rosor, speciellt inte för ett äktenskap, man sätts ständigt på prov och mitt i allt ska man hinna med att hålla romantiken vid liv. Jag har flera vänner som kämpar med detta just nu och medicinen är just att prata med varandra, våga berätta vad man tycker känns fel eller jobbigt och ta tag i problemet innan det gått för långt.

Vilket djupt inlägg det blev denna söndag men det jag vill säga är att ni som kämpar med en skilsmässa, DET BLIR BÄTTRE och till alla, glöm inte att prata av er, det är så otroligt viktigt! ♥

emily

_________________________________________________________________________________________________

HÄR kan ni se klippet från när Angelica besökte Nyhetsmorgon!

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Nathalie

    Alltså du är såå bra bara!! Jag har läst din blogg länge, så på ett konstigt sätt känns det som om jag känner dig, hehe. Men jag måste bara säga och peppa, att du verkar vara en helt fantastisk mamma, du känns så stark och trygg och helt underbar mot dina fina barn! Jag fäller en tår när jag läser om skilsmässa och när du gick ut med de, hur den man kännt så länge kan såra och bryta ner en så mycket, men endå står du här idag, du är helt fantastisk, och låt aldrig någon förnedra eller trampa på dig igen. Du är värld allt det bättre som komma skall. Stor kram 🙂

  2. LIVSGLITTER

    Har gått igenom 2 separationer, den första med mina 2 första barns pappa, det gick ganska smärtfritt, vi bestämde tillsammans att det håller inte längre och finns ingen kärlek kvar. Bättre att separera medan man är vänner för barnens skull så vi valde efter många försök att gå skilda vägar, självklart var det jobbigt i början, det är ju M I L J O N E R saker att fixa och ta hänsyn till, och att vänja sig att vara utan barnen varannan vecka, det var ingen dans på rosor! Med tiden, som du skriver, vänder det och man ser det positiva i det <3

    Den andra separationen var mycket värre, blev bedragen och det kom som en chock, från en dag till en annan var han borta, här söker man så mycket svar på varför men får aldrig några svar på det. Veckorna efter detta var helt bisarra, kunde knappt äta, mådde kontant illa, gick ner i vikt och var så krossad i själ och hjärta. Det är nog en av dom tuffaste sakerna jag gått igenom hittills i livet, trodde aldrig jag skulle våga lita på någon igen, är fortfarande på min vakt och litar inte till 100 men fann kärleken igen <3

    Tack för ett tänkvärt och personligt inlägg. All styrka & kärlek // Louise

    1. Emily Ödmark

      Ja en skilsmässa kan verkligen te sig olika från gång till gång och beroende på vad som orsakar den! Vi är starka som lyckas ta oss igenom även de skitigaste och svåraste separationerna, och dessutom kommer starkare ur dem! Stor kram till dig. <3

  3. Diana

    Men fina du, det kan inte ha varit lätt. Men det är så bäst att du har dina fina vänner som funnits där vid din sida. Jag tror inte jag har många att vända mig till den dagen det händer men hoppas självklart att jag är långt ifrån den dagen..

    Du är stark och så fin.
    kör på bara, ditt race.

  4. I

    Jag ligger egentligen också i skillsmässa..
    jag valde att säga nej att nu orkar jag inte mer.
    Det har vart och är mycket skit inblandat och jag o sambon har gått igenom mycket sedan vi träffades (18 år gamla, nu 25.)

    Efter att jag fått det sagt så har vi behandlat varandra med stor respekt. Vi bråkar inte, vi kramas och myser. Är snälla och vänliga. Inga måsten. Skiter i allt det som är oviktigt och fokuserar på sonen.
    Blir så förvirrad. Gör jag rätt val? Gör jag det trots att jag funderat länge?
    Han bor kvar i nuvarande och jag ska flytta. Jag kan eventuellt inte köpa, bor i stockholm med bra jobb och lön men ändå omöjligt att hitta hyres där vi bor och jag kan inte flytta därifrån.
    Kanske får tiden visa om jag ens kommer flytta innan jag hittat ett boende? Jag menar, innan jag hittat någonstans att bo, kanske vi hittar oss igen. Det blir andra gången isåfall.
    Jag längtar efter att bo själv, styra över mig själv, mitt liv. Göra allt det där som jag inte gjort på flera år pga honom? Leva livet när sonen är hos honom?
    Men, jag vill ju ha familjen också. Tänker att jag borde väll kunna leva ett fantastiskt roligt liv i ett förhållande med. Blir det inte samma nästa förhållande?

    Om det ändå vore enkelt att veta vad som är rätt.
    Jag kommer bo kvar så länge det behövs tills jag hittat en långvarigt boende och inte andrahands. Kanske kan och kommer jag under den tiden kunna reda ut vad jag vill. Vad jag vill göra med mitt liv?
    Varför låter jag en annan människa hindra mig bara för att vi lever under samma tak? Man borde väll kunna göra alla roliga o knäppa o galna saker man vill göra ändå? Man får väll turas om att åka iväg och den andre tar barnen?
    Jag vill börja leva mer. Jag måste börja leva mer. Jag vet inte än om jag kan det med sambon nu eller om vi helt enkelt är too far away från varandra. Det kanske ändå är dags? Eller är det inte det? Har vi något mer att hämta tillsammans?
    Vi måste bli bättre att behandla varandra kärleksfullt med respekt. Visa att vi tycker om varandra mer. Skita i tvätten ibland. Orkar man inte o den andra gnäller?
    Då får den väll ta den istället? Varför tänker man så ofta att ”vad ska han tycka” när man tar vissa beslut! Fast det ju gäller MITT liv.

    Suck. Låt mig bara få tänka klart någon gång.
    Funderar på att åka till fjälls. Sätta mig på en fin plats med finaste utsikten. Andas den friska luften och se om den friska luften kan få mig at tänka klart. I lugn och ro. Helt själv.

    Lång kommentar. Förväntar mig inget svar. Ville bara skriva av.
    Mvh hon som är i sin 25 års kris.
    Som insåg på riktigt att hon fakstiskt är mamma när sonen nyss fyllt 1. Som trodde livet snart är slut när det knappt börjat. Som hunnit med alldeles för mycket innan 25 och som insett att det är dags att börja leva nu. Inte bara jaga på jobbet. Mera lön. Mera credd på allt klokt man gör. Inte jobba på kvällarna men inte få betalt.
    Nej. Dags att börja leva.
    Var det ja.

    Kram och tack för en fin blogg.

    1. Emily Ödmark

      På något vis känns det som att du ändå inte är redo för att lämna allt. Har ni provat att tillsammans gå på parterapi så dem hjälper er att hitta ”problemet” och hjälper er prata med varandra? För som sagt så tror jag inte gräset alltid är grönare på andra sidan utan det kanske är bättre att försöka lösa problemet man kanske har tillsammans. Om inte, så kanske du ändå får med dig lärdomar in i en ny relation. Kanske du också ska gå och prata med någon, få lätta på hjärtat och prata med något utestående om hur du känner så du kan få råd och tips! Hoppas det löser sig för dig! ♥

  5. elin

    så himla bra inlägg… kommer säkert hjälpa många i liknande situatuon. Men hur kommer det sig att du fick bo kvar och behålla allt? Det är jättebra alltså, hade själv velat ha det så. 🙂 Kram <3

stats